Mössa - med tofs, så klart!

Snart är det förhoppningsvis för varmt för mössa. Men så gick jag in till Sonjas garn och hittade det här roliga nystanet. Heads up, från Sirdar. Ett nystan räcker till en mössa, tofs ingick och mönster fanns på banderollen. Jag valde docka att sticka ett litet spetsmönster på mössan också, och så långt garnet räckte. Den blir bra att ha till hösten.

Knitted baggy cap. Yarn, Heads up, Sirdar. Made by Camilla.

Rosenfingrar

Eva-Lena ville ha nya vantar för ett tag sen och helst ville hon ha fingervantar med röda Gotlandsrosor, som är ett gammalt mönster från 1860-talet. Mamma Inga har mest stickat torgvantar och sockar med rosor på, men det gick fint med fingrar också. 

Knitted gloves with roses from Gotland, the rose-pattern is an old pattern from 1860. Knited by Inga.

Slutspelsarmband

Nu drar slutspelet i ishockey äntligen igång och Frölunda möter Luleå kvartsfinal. För att peppa mig, och förhoppningsvis bidra med lite extra tur, så har Eva-Lena gjort ett armband till mig med ett av Frölundas motton. #vigerossaldrig. Tackar!

Bracelet, we never give up, for my icehockeyteam, Frölunda Indians. Made by Eva-Lena.

Eskils kofta

Min syster Carina hade gjort upp om ett byte med en kompis. Om hon stickade en kofta till honom, så skulle hon få en fin kastrull istället. Bytet skulle ske på julafton. Nu är det ju så att det tar längre tid att sticka en kofta än det tar att köpa en kastrull, så på julafton fick hon sin kastrull och han fick ingen kofta. Koftan och alla nystan låg där i ett hörn och varje gång hon såg den fick hon dåligt samvete. Det blev inte ens roligt att laga mat i kastrullen, för att hon visste att hon inte hållit sin del av avtalet. Men om tre stickar, så går det ju fortare än en. Mamma Inga och jag erbjöd oss att hjälpa henne. Mamma stickade ärmar och jag övre delen av bålen, samt krage. På bilden är det bara dragkedjan som fattas. Annars är den klar, Eskils kofta med rutmönster och flätor.

Eskil´s cardigan, knitted by Carina, Camilla and Inga.