För länge sedan hade mamma Inga en Husqvarna 2000, en grön. Jag vet inte hur många plagg som vi fyra döttrar fick, som sytts på den maskinen. Mamma älskade sin symaskin men en dag gick den inte lika bra längre. Den behövde servas men där sa reparatören att det var bättre att lämna in den gamla i byte och köpa en ny, modern. Motvilligt lät mamma sig övertalas. Det har hon ångrat ända sen dess. Vi har haft olika symaskiner genom åren, men ingen var som hennes kära gamla vän. Och till slut slutade mamma att sy nästan helt. Hon blev helt enkelt aldrig vän med de nya symaskinerna. I december såg min syster Carina en annons på Tradera. En Husqvarna 2000, en grön. Vi la ett bud och höll tummarna. Om vi vann skulle mamma kunna få den, redan till jul. Och vi vann!
Redan när jag hämtade ut paketet för att kånka hem den, upptäckte jag att gamla symaskiner är MYCKET tyngre än moderna. Men mammas glada ögon när hon packade upp en exakt kopia av hennes gamla symaskin, det var värt det. Jag skulle hjälpte henne att trä symaskinen ( det var ju ett tag sen ) och lusläste instruktionsboken.
-Flytta på dig, så får jag försöka, sa mamma. -Jag tror jag minns...
Och det gjorde hon. Symaskinen spinner som en katt ute i köket.
Den här boken ingick i köpet. Jag har hittat en massa saker jag vill göra därifrån.
My mother sold her old sewing machine many years ago and has been sorry about it ever since. But now she found a new old Husqvarna 2000, a green, just like the old one.