Mi-parti i gult och grönt

Lite mer medeltidskläder. En tvåfärgad tunika i mi-parti, alltså en sida av vardera färg. Precis som Thore Skogmans kostym :) En äkta mi-parti ska nog vara helt i en färg på varje sida, men jag skiftade färg på ärmarna också. Tunikan är sydd i grönt och gult linne.

Medeltidsklänning 2015

Medeltidsmarknaden

Blåsigt på strandpromenaden

Nu har jag letat igenom bilderna från Medeltidsveckan 2015 för att hitta några bra bilder på min senaste medeltidsklänning. De som visar klänningen i helfigur blev kanske lite suddiga eller soldränkta. Men jag hoppas att den syns ändå. Det här är ingen historiskt korrekt klänning, utan mer en idé som jag fick, Den är sydd av brunt fuskmocka, med ledd, vilket betyder att man inte kan vända på delarna när man klipper ut dom. Då blir det en färgskiftning. Alltså kunde jag inte använda de kilar som blev mellan fram och bakstycken, som en kilar i klänningen eftersom den breda basen då kom upptill och den spetsiga ner. Vad skulle jag då göra med dom?  Jag valde att sätta kilarna som en tipp bak på ärmarna och fyllde i med en klockad ärm av ett tunt ljust saffransgult tyg. Ärmarna fick också ett guldfärgat dekorationsband. Alla tygerna är köpta second hand, på Ebbe och Haldis, så även dekorationsbandet och bältet av läder med utskuret mönster. 

My latest medieval dress, Made by Camilla. Pictures from Gotland Medival week.

Taxarmband

När garnet till sjalen tog slut på Gotland, så måste jag ju ha ett annat handarbete. Annars blir man ju galen. Eftersom jag hade virknålen med, måste det blir något virkat. Och jag hade sett ett så sött virkat armband med en tax, på nätet. Som gammal taxägare är detta ju bara något man måste ha.  Mönstret var dessvärre på ryska och det fattar jag inte ett dugg av. Så jag hade bara själva idén att gå efter. Jag tyckte också att nosen var väldigt spetsig. Så jag satte igång och knåpade, repade lite, gjorde om, repade igen. Till slut var jag nöjd. Armbandet knäpps med svansen i halsbandet. Det ser ut som om han är på språng runt hela handleden. Men så är det ju med taxar. Alltid full fart :)

Crocheted bracelet, dachshund, sausage dog. Made by Camilla.

En äkta spansk ( göteborgsk/gotländsk ) sjal!

Så nu är den klar. Min virkade sjal efter ett gammalt mönster i Husmodern från 1926. Jag valde att göra blommorna i olika blå nyanser, sammanhållet av ett vitt nät och med vita fransar.  Det vita nätet var jobbigast att göra. Blommorna fick läggas på golvet och sen satt jag där och virkade ihop. Den blev väldigt lång men ändå lätt eftersom den är så gles. Och ändå värmde den bra, för det var en blåsig dag på strandpromenaden i Visby. Hela sjalen virkades under tiden vi var på Gotland, förutom ett litet avbrott då det vita garnet tog slut. Men garnet fanns där också, så den blev helt klar, med fransar och allt. 

Spanish shawl, made from an old pattern from 1926. Made by Camilla in Gotland, summer 2015.

Fransar!

Garnet fanns! Nu ska här fransas!!!

Tillfälligt avbrott

Jaha, där tog det vita garnet slut... Kan kanske få tag i mer på måndag. Annars blir det inga fransar.

Ett blomsterhav

Nu har jag satt igång med att virka blommor till min äkta spanska sjal. De är roliga och går fort att göra. Men det går åt ganska många fler än vad jag trodde. Men jag virkar på!

Crocheted flowers for my spanish shawl. Made by Camilla.

En äkta spansk sjal

Den här sjalen har jag velat göra i flera år. Mönstret kommer från min mammas gamla mönstersamling, en gammal Husmodern från 1926. Den är gjord i starka färger på svart bottenfärg. men eftersom jag har mycket blå restgarner, så tänkte jag göra den i olika blå nyanser och vit bottenfärg. I mönstret står det att sjalen är uppkallad efter den spanska divan Raquel Meller. Henne hade jag aldrig hört talas om men som tur är finns google och wikipedia :) Hon var en stor stjärna på 1920 och 1930-talen. Hennes far dog när hon var liten och hon skickades till en faster som var nunna. När fastern ville att även Raquel skulle bli nunna, så rymde flickan tillbaka till Barcelona, där hon försörjde sig genom att sy. Hon sjöng medan hon arbetade, så det samlades skaror med människor som ville lyssna ute på gatan. En kund var den berömda sångerskan Marta Oliver, som gav henne sånglektioner. Och snart var den unga flickan berömd, med sånger som La violetera. Charlie Chaplin blev så förtjust i henne att han ville ha med henne i en film. Han lyckades inte men tog i alla fall med hennes sång La violetera i filmen Stadens ljus. Tänk så mycket historia det kan finnas i ett virkmönster.

Old crochet pattern from 1926. Shawl, inspired by the spanish diva Raquel Meller.