Midsommartårta 2019

Hoppas att ni haft en glad midsommar.  Här firades den med jordgubbstårta som vanligt. Men en hel del handarbete också. Just nu håller jag på att sy. Mamma Inga pysslar med gardiner och Eva-Lena virkar.

ÄNTLIGEN 2 !!!

Här är den. Den jobbigaste tröja jag någonsin stickat. Och den ser inte ens ut att vara det, utan en vanlig enkel slätstickad tröja med flätor i sidorna. Den stickades uppifrån och ner vilket gjorde det marigt att prova under arbetets gång. Sen fick jag för mig att sticka ärmarna först för att sen sticka kroppen så långt garnet räckte. Första ärmen fick jag ta upp och göra om tre gånger innan jag blev nöjd. Sen stickade jag den nästan klar innan jag provade. Och den var jättestor. Det såg ut muminmammans mage framtill och en till på ryggen. Jag fick repa upp till ärmhålen och minska ökningarna med hälften.

Nästan klar. Provade. För snäv.

Repa och göra om.

 Då var inte motivationen på topp men jag stickade på den lite då och då. Några månader senare var den klar. Jippi! 

Provade när jag maskat av sista maskan. Då rullade nederkanten upp sig. I det ögonblicket ville jag bara gråta. Allt detta slit och så rullar eländet upp sig!

Som tur var hade mamma Inga ett knep. Att virka baklänges runt nederkanten. Och det funkade. Hurra! 

Den är klar. På världsstickardagen och allt.

Tårta extra allt!

Jag fyller år och firar med glasstårta med botten av oreo och toppad med oreos, maltesers och skotsk fudge. Och ringlad ( eller rättare sagt dränkt i ) dulce de leche.

Oreo fudge maltesers ice cream cake. 

Happy birthday to me 😁

ÄNTLIGEN!!!

Strax före jul hittade Eva-Lena och jag tre stora härvor med gammalrosa bomullsgarn i en second hand-butik. Mamma Inga blev jätteglad och satte genast igång med att virka en strandkofta som hon länge velat göra. Fram och bakstycke gick jättebra men när hon kom till ärmarna gick något fel. Om man följde mönstret, så blev de för korta i ärmkullen. Först trodde hon att hon gjort något fel, repade upp och gjorde samma igen. För korta. Då försökte hon göra en egen variant på ärmarna, genom att virka lite längre. Lagom längd men då blev de för smala. Då gav hon upp och tryckte ner alltihop i en garnkorg. Tills för ett tag sen. Koftan skulle få en chans till. Och hon fick ihop två ärmar som hon var nöjd med. Hurra! 

Nu har hon sytt i knappar också och den är klar. ÄNTLIGEN!!!